Vaknar av att det tokregnar runt fyra-tiden på morgonen. Riktigt hundkallt och rått i ruffen, så fantomendräkt och ullsockar åker på. Sover vidare till 7.30 då Nisse och Magnus dyker upp i dubbelkajak i strilregnet. De har paddlat från Skärgårdsstad i en halvtimme ut till Ekholmen och är pigga och glada. Jag är lite kall och stel efter natten, men får höra att båtarna bredvid hade sinnesnärvaro nog att ta med sig skarvsladd och kupévärmare, så de har haft det så varmt och mysigt så. Inte glömma till nästa år...
Snabb frukost och sedan ut till banområdet på Östra Saxaren där vi börjar mecka för att få till en spirbomslösning. Efter några försök blir det helt enkelt ett extra skot i fockens skothorn via spinnbom och bak på vinsch för att spira ut/ned focken som får bli lösningen. Det börjar klarna upp och dra ihop sig till start. Windguru har lovat 3-4 m/s S-SO, under dagen något ökande och vridande till O.
Övriga Carreror på linjen är SWE-3 Stone Rose med Viktor Lundgren + en gast, SWE-9 After Eight med Kenneth Eklund + en gast, SWE-55 Akela + en gast och SWE-79 Blondie med Johan Svahn, Sam Victorin + ytterligare en gast ombord.

Tack till Allan Förberg på
Skota för den fina bilden.
Race 1:Strax innan första start konstaterar vi att det är 10 graders lovartsfördel, och starttaktiken blir att ligga en bit ner från märket, men på lovartsdelen av linjen för att få fördelen på linjen, men samtidigt kunna gå ut på vänsterkanten, där vridet skall komma. Funkar fint och vi kommer iväg bra, även om kommunikationen om avstånd till linjen brast lite och vi var väl defensiva. Det är soprent i lä, så det är bara att gasa ut på vänsterkanten. Vi slår in något under BB layline och rundar klart först i vår startgrupp, som förutom Carreror består av ett par A22:or och en Smaragd.
Vi faller av och går platt direkt mot lämärket med spirad fock. Akela är närmast efter och följer oss, liksom After Eight och Blondie. Stone Rose skär ut på vänsterkanten i den lätta vinden och får fri vind. A22-orna med sina ballongspinnare och Smaragden går platt bakom oss, och vi får syrebrist pga väggen bakom. Vi lyckas hålla bakomvarande efter oss hela resan ner, men Stone Rose smiter förbi i ytterspåret och går upp i ledningen.
Vi tar det vänstraste spåret på andra kryssen också, men Stone Rose bevakar löst, och vi lyckas inte gå om, även om vi knaprar in på dem samt utökar luckan bakåt.
Andra länsen går vi platt igen och Stone Rose skär ut på vänsterkanten igen, liksom även After Eight och Blondie, och vid lämärket har vi tappat ytterligare på Stone Rose. Dessutom har luckan bakåt till Blondie och After Eight ätits upp. Verkar inte vara någon höjdare att gå platt i den lätta vinden alltså (~3 m/s) utan skärning så att focken precis drar verkar vara grejen.
Sista kryssen och länsen händer inte mycket, och Stone Rose tar första platsen, vi andra, Blondie tredje, After Eight fjärde och Akela stänger grinden.
Race 2: Det fyller i något och vinden liksom linjen ligger kvar. Vi beslutar oss för samma starttaktik som sist - lovartsdelen av linjen, men inte bli stängda i lä, och så full gas ut på vänstern där vridet förväntas komma. En A22:a har bestämt sig för samma taktik och halvvindar längs linjen, trots att vi har överlapp lä och hojtar... Nåväl - vi släpper ut lite, de drar iväg och vi kan näbba upp när skottet går och kör över dem i lovart. Slår in något under BB layline och kommer in först även denna gång till kryssmärket.
Första länsen skär vi ut lite mer än under förra racet, och det håller! Vi behåller ledningen i klassen - A22:an går om med sin jättespinne, men det är ju inte oväntat.
Vid upprundningen inför andra kryssen tas inte focken hem tillräckligt innan gippen och vi får ett timglas i focken (!!!) runt förstaget. Vi blir tvungna att ställa upp och reda ut eländet och tappar Stone Rose som dammar ut på höger kanten. Blondie slår bakom oss och går ut på vänstern liksom Akela. After Eight tuffar ut på högern i lä och något akter om oss. Något förvirrade efter strulet hakar vi (trots vår strategi att hålla vänstern - aja baja!) på Stone Rose ut på högern. Efter ett tag inser vi att vi släppt vänstern och vi slår. Stone Rose går med och bevakar i lovart men något bakom - bra läge för att möta ett monstervrid alltså, men vridet har redan kommit och Blondie och Akela kommer in på kollisionskurs för BB, vi för SB. Akela närmast i lä för BB (blocker åt Blondie alltså) vägrar att slå och vi slår i lä om dem för att inte sänka dem. Döm om min förvåning när jag som svar till min uppmaning till dem att snurra får svaret att jag skall sätta protestflagg. Hela mitt proppskåp går, topplockspackningen går och reaktorhärden smälter ner och exploderar. Lite ur balans alltså... Bara att bita ihop och jaga vidare, nu som fjärde båt.
Tyvärr är det inte så mycket att göra på andra länsen och positionerna förblir desamma efter upprundning vid lämärket. Vi rundar dock tightare än Akela och kan gå ut på vänstern tidigt. Stone Rose och Blondie bevakar och vi går in i mitten där vi möter Akela som slagit in från högern. Vi slår i näbben på dem och de dör i vår skitvind. När vi kommer in mot märket inser vi knappat in på Blondie som vid rundningen är inom räckhåll. Slagläge inför sista länsen - spänningen är olidlig.
Vår vän A22:an har precis innan rundningen dykt upp på SB layline och vi slog in precis under dem efter vår avslutande resa på vänsterkanten upp mot lovartsmärket. De ligger nu i lä om oss, men i lovart om Blondie. Vi går platt och Blondie skär precis för att inte få vår vindskugga. A22:an skär upp för att gå om dem, och när de kastar sin jättevindskugga på Blondie skär vi upp och hänger med i lovart. Vi är om, men i ytterspår inför rundningen. Blondie får fart igen och behåller sin innerplats. Vi lyckas inte rycka tillräckligt för att kunna gippa framför och ta innerplatsen från dem. Vid rundningen tar vi ut svängen rejält och får upp näbben mellan Blondie och bojen. Gasa och kör för allt vad det håller i lovart nu. Tyvärr har vänstervridet gjort att de sträcker upp till linjen, annars hade vi kunnat köra ut dem över målflaggans layline och hinna före - surt, men man gör inte två misstag ostraffat på en segling.
Stone Rose spikar för andra gången av två, Blondie tvåa, vi trea, After Eight fyra igen och Akela stänger grinden.
Race 3:Tävlingsledningen har korrigerat banan åt vänster för att matcha vänstervridet under race 2, och lyckats strålande. Vi lyckas inte notera några stora vrid eller någon fördel på linjen inför starten. Starttaktiken från föregående seglingar ligger kvar - på högra delen av linjen och järnet ut på vänstern för att möta nästa förväntade vänsterklipp. Tajmingen på linjen kunde inte vara bättre tror jag och vi är över i full fart precis på skottet. Vår vän A22:an tar skottet något i lä om oss, och där har de ju inte mycket att hämta denna gång heller, så de viker över in mot mitten ganska tidigt. Vi går in strax under BB layline och klipper in som första båt för tredje gången idag framför Blondie, After Eight, Akela och Stone Rose i nämnd ordning. Vi räknar ut att vi i det läget ligger i topp om det står sig i mål.
Adrenalinnivån når ohälsosamt höga nivåer ombord och vi är toktaggade morrande nervvrak på resan ner under första länsen. Positionerna står sig under länsen, men Blondie kommer i kapp inför rundningen. Vi rundar i innerspår och de försöker med en meters överlapp i lä klättra in mellan oss och märket vilket resulterar i kontakt förstås. Vi hämtar oss, men Johan blir lite spak och fladdrar iväg ut på högerkanten. Vi bevakar i mitten och Stone Rose fräser ut på vänstern och vinner på vänstervridet som kommer. Vi behåller ledningen vid lovartsmärket, följda av After Eight, Stone Rose, Blondie och Akela. Vi är inte längre i totalledning alltså. Dessa positioner står sig ända in i mål, men vi gör en riktigt bra avslutning och tar skottet med god marginal till bakomvarande.
Slutställning:1 - SWE-3 Stone Rose 5 (1, 1, 3)
2 - SWE-28 Tilde 6 (2, 3, 1)
3 - SWE-79 Blondie 9 (3, 2, 4)
4 - SWE-9 After Eight 11 (4, 4, 3)
5 - SWE-55 Akela 15 (5, 5, 5)
VSS fixade biffen på ett föredömligt sätt, vilket de brukar göra. Bra arrangemang och fin anläggning på Ekholmen som drivs av Kriströms. Hatten av, bugar och bockar. Det är sånt folk som gör att vi kan hålla på och leka - det får man inte glömma!!!
Tackar min besättning för ett gediget arbete. Riktigt roligt hade vi, och det var nära att det höll hela vägen denna gång.