Lidön

Gick från Furis norrut mellan Blidö och Yxlan. Hamnade mitt i ett fält av vrålande offshore racers utanför Kapellskär.Angjorde Lidön i den mojnande S-vinden lagom till att slå på grillen. Familjen Norwald anslöt senare och vi gick i gemensam trippel till värdshuset där liveband och fotboll störtades med drycker från baren.

Alandia Värtan Cup 12/9 2009

Så var det dags för årets sista kappsegling med ~(Tilde), som även ingår i årets Carreracup samt är KM för ViBK, vilket även är känt som Gustavs Cup.

Windguru prognosticerade V-SV 2-3 m/s och sol. Lätt-lätti-lätt-lätt alltså, för att travestera en gammal reklamserie för Carlshamns Mejerier.

Jag åkte ner i hamnen vid 8.00 för att slutföra det kalla, smutsiga och oglamorösa arbetet att ta hand om ~(Tilde):s negligerade undervattenshygien som jag påbörjade inför onsdagsseglingen den 9/9. På med cyklop och fenor, dock ingen våtdräkt denna gång, eftersom jag inte ville flyta som en kork denna gång, då kölen var i fokus. Plums i, kallt som fan och skrubba som en tok så gott det gick. Slipskaftet visade sig vara rätt redskap för detta jobb då man kunde ligga och flyta med snorkeln ovanför och kika lite lagom från ovan på kölen. Efter ett par vändor i spat började besättningen droppa in runt 8.30, som avtalat.

Med ombord för dagen blev Henrik på fördäck, Andreas på försegeltrim och Mathias på stor/backstag. Mathias är dessutom nybliven ägare till SWE-15 Caruso sedan tidigare i somras.

Efter att jag hackat tänder klart begav vi oss ut till start i den mycket lätta vind som fanns ut till starten som skulle gå och gick vid 10. Vinden låg dock på SO, så det blev bidevind in i stiltjen. Bana 1 gällde, således upp till boj 1 vid Tornön och sedan ner till boj 4 vid pirnocken. Tyckte att vi kom iväg bäst i lovart, men vi blev överkörda och underkörda av resten innan det dojade helt för alla. Kändes inte som att vi fick fart i lådan, trots att jag ansträngde mig för att inte pointa i den lätta vinden (vilket jag vet att jag har en tendens att göra). Nåja, efter att ha drivit ett tag vid märket kunde vi hissa spinn och driva lite snabbare, dock bakom både SWE-3 Stone Rose och SWE-64 Rakka i mitten av banan. SWE-79 Blondie tog spåret nära Viggans strand, och som länge såg ut att vara förlorare, men kom ut som vinnare när det fyllde på från NV inifrån hamnen. Tyvärr fick vi den nya vinden sist och gick följdaktligen in som klockren 4:a (av 4) till rundningen, som också blev den sista innan målgång. Lite surt att det bara blev ett varv när det äntligen fyllde i. När det väl började blåsa valde seglingsledningen att blåsa av för lunch!

Vid lunchen ägnade jag mig åt lobbyverksamhet för att få till banseglingar efter lunch istället för den planerade distansseglingen, vilket föll väl ut till slut efter att ha övertalat allihopa att gå med på detta. Två nya fräscha seglingar att reparera skadan således.

Efter ett antal korvar, läsk och kaffe med tilltugg som sponsorn Alandia bjöd på så var det så dags för segling nummer två. Inget riktigt tryck i vinden som låg på V och inte mer än 2 m/s. Spinnstart alltså, vilken vi prickade bra, men blev underkörda igen av SWE-3 och SWE-79, då vi hamnade i skuggan av Bavaria 38 Matchen som vi inte kunde värja oss från i lovart. Vi höll dock SWE-64 stångna vilket höll på kryssen upp till boj 4 vid pirnocken. Vid länsrundningen försökte SWE-64 nypa en innerplats som de inte hade rätt till och fick då smaka på uppställning och fick snällt studsa i märket och snurra ett varv. På den sista kryssen tappade vi dock den lucka vi fått till dem, men lyckades få en innerplats vid boj 4 och borde kunna spegla bort dem på sista sträckbogen in mot märket, men på något sätt lyckades de ändå köra över oss och gå i mål precis före oss - oooooootroligt frustrerande... Något är fel, men vad??? Vi enas om att vi skall släppa i focken ytterligare inför sista seglingen.

Tredje och sista seglingen blir det bana 2 (start-1-3-1-4-1-mål) i den nu något starkare vinden 3 m/s som gäller. Vi tar starten och leder vid lärundningen av 1:an och hela vägen upp till 3:an där vi rundar ner i ledning. Då skär SWE-3 och SWE-79 förbi i lovart på en brantare slör i lovart. Vi skär upp och tar igen lite strax innan upprundningen vid 1:an, men ligger dock efter. På kryssen upp mot 4:an börjar det kännas som det skall igen i båten. Lite tryck i rodret och känslan att det rinner på - skönt! Vi kör nu med något mer släpp i focken och topptellan flyger klart och tydligt i fockens akterlik. Fockvagnen står på 4:an. Storens akterlik stänger i topp >50% av tiden med bommen i mitten och löst back- och häckstag. Vi plockar skiften och kliver om båda framförvarande. Länsen ner behåller vi ledningen och sista kryssen går vi ifrån ytterligare, men väljer att bevaka SWE-3 som ligger bakom oss. Vi slutar 1:a bland Carrerorna med SWE-3 på andra, SWE-79 på tredje och SWE-64 på fjärde plats.

I totalen bland Carrerorna blir vi 3:a med serien 4-4-1 framför SWE-64 med serien 3-3-4. Framför oss har vi SWE-79 med 1-2-3 och först slutar SWE-3 med 2-1-2.

Sammantaget var det som vanligt frustrerande med lättvind och det verkar som att våra problem med fart berodde på överskotning i focken. Skönt att avsluta med en spik i alla fall, så att man fick ett kvitto på att vi gjorde något rätt till slut i alla fall.

Tackar min besättning för en trevlig dag på Stora Värtan. Det blev ju ganska bra till slut, även om förhoppningarna var större. Läxan att lära är väl att man måste ha tid i båten för att man skall hitta farten - speciellt i lättvind, men det var ju ingen nyhet...

~(Tilde) och dess skeppare tackar för oss för denna säsong och ser fram emot nästa, då det verkar som att SWE-64 har för avsikt att deltaga på onsdagsseglingarna. Kanske kan vi få ihop tre Carreror (eller fler) på några onsdagar nästa år...

Onsdagssegling 9/9 2009

Dags för säsongens sista och ~(Tilde)'s andra onsdagssegling i Viggan. Windguru lovade 6-4 m/s V-SV och finväder, så förutsättningarna kunde inte vara mycket bättre.

Jag dök upp i hamnen vid 17.30 och dök därefter ner i hamnen för att finputsa lite på undervattenskroppen som inte ägnats någon större omsorg sedan semesterseglingen för dryga månaden sedan. Slemmigt så det förslog, men eftersom jag inte är någon fena på att dyka med fenor och dessutom hade dragit på mig min våtdräkt från sent 80-tal (som faktiskt fortfarande passar!!!) så blev det inget vidare putsat på kölen, men hjälpligt på resten av undervattenskroppen.

Andreas och Henrik dök upp vid 18-tiden och Tomas anslöt strax därefter. Riggade och klara gav vi oss ut till starten som skulle gå av stapeln 18:47.57. Dagens bana var 1:an, dvs länsstart, sen ner till 1:ans boj vid Tornön, sen kryss till 4:ans boj vid pirnocken, upprepa 4 gånger, därefter kryss direkt upp till mållinjen.

Vi satte spinn direkt och gick med bra rulle på en öppen styrbordsslör/läns. Halvvägs lyfter det och vi gippar in mot märket. Nedtagningen går finfint och vi rundar upp på en babordsbog som motar när vi kommer ut mot Viggans strand. Vi slår in och får ett ganska fint lyft när vi går in mot mitten av banan igen. Det vill vi ha mer av. Närmast framför oss har vi den röda CB66:an på ganska stort avstånd.

Vi tuffar på och rundar och sätter spinn igen för styrbord. Halvvägs ner märker vi att det vrider med igen och vi får gippa och slöra in för babord igen och plocka spinn i lovart, vilket funkar fint trots att Henrik är färsk på fördäck - inte illa.

Andra kryssen vrider det på nytt emot och vi går ut lite längre på högern mot Viggans strand innan vi slår och får åka i ett ännu högre lyft än förra gången.

På 3:e länsen passerar Skippi 650:n precis vid sättningen. Och vid upprundningen är vi i nära kontakt med CB:n som tok ställer upp i lärundningen för att inte släppa förbi oss i lovart. Vi gasar om dem i lä och nyper av dem ganska snart på väg ut mot Viggans strand igen, så de tvingas gå in i mitten, vilket vi inte har något emot. Vi åker ut på högern för dagens höjdare och har vid kryssmärket distansierat CB:n betänkligt samt knappat in avsevärt på Albin 78:an. Dock blir vi lite konfunderade och tror att det är målgång, men när Albin hissar spinn fattar vi att det är ytterligare ett varv kvar.

Vi hissar spinn lite sent och tappar något lite till jagande CB:n, men går om Albin i innerposition vid upprundningen. Vi åker ut på högern igen, men både Albin och CB:n går ganska tidigt ut på vänstern, så vi bestämmer oss för att gå in mot mitten för att konsolidera vår ledning och inte låta dem få åka ensamma på vänsterkanten. På layline mot 4:ans boj slår vi i näbben på CB:n som direkt slår bort och vidare ut på vänstern - alltså står över layline ytterligare... Något är skumt... Kollar banbeskrivningen igen och konstaterar att det är direkt i mål utan att passera 4:an! Vi slår direkt, men inser att vi givit bort dyrbara meter till CB:n som gått in i starkare vind på vänstern. Vi sträcker dock till höger flagga som ligger mer åt lä och kan nypa upp precis vid flaggen när vi kommer in för styrbord, dock precis bakom CB:n. Lite surt med tanke på att vi kunde ha gjort något betydligt mer offensivt istället för att slå ut mot höger layline och låta dem gå in i mitten av banan på målrakan det rätta hade varit att låta dem gå ut på högern och själva positionera oss i mitten mellan dem och mållinjen.

Som sensmoral kan man väl konstatera att man tjänar på att hålla koll på banan bättre - både map antal varv och vilka bojar som skall rundas.

Jag tyckte att det funkade väldigt bra trots de små fadäserna med bansträckningen. Vi timade vriden bra både på kryssen och länsen och kommunikationen funkade också väldigt bra. Med tanke på att det var ett bra tag sen vi seglade ~(Tilde) och att besättningen inte var samkörd funkade manövrarna över min förväntan. En stabil laginsats med plus i kanten till Henrik på fördäck.

Resultatet - delad 2:a (på sekunden samma beräknade tid som CB66:an) vilket ju var skönt, men en egen tvåa hade varit ännu skönare. Etta blev en 2.4Mr som seglade med LYS/SRS-talet 0.90, vilket enligt vissa bedömare borde vara väl lågt. Han var dock en bra bit före oss andra på seglad tid, så frågan är om han inte hade vunnit ändå.

Som en glad överraskning blev vi 5:a i onsdagscupen 2009, trots att vi bara deltagit på två seglingar. En 1:a och en 2:a plats iofs, men ändå lite förvånande.

Viggan Open 090516

Enligt Windguru skulle dagen bjuda på vindar från NO på 5 m/s. Soligt och 15 grader utlovat. Förutsättningar för en kanondag på Stora Värtans vatten tillsammans med min besättning bestående av Magnus, Nisse och Andreas (som för övrigt varit delägare i ~(Tilde) innan jag och Uffe köpte henne för dryga tio år sedan).

Nåväl, besättningen samlas på A-bryggan under klarblå himmel, men några 5 meter syns inte till. Lite krusningar utanför piren kan skönjas men inte mer. Vi fixar iordning och kapar till lättvindsgajarna för att minimera vikten i spinnhornen om den lätta vinden skulle stå sig. Lättar ur fendrar och levanger och annat skräp som ligger och rullar i akterstuven för att inte åka omkring med onödig vikt. Det blir ju en liten hög på bryggan, och vi konstaterar att det känns bättre att ha den extra vikten just där istället för ombord.

Skepparmöte 10.00 vid vaktstugan där Seglingsledare/arrangör/målfartygsredare Peter Witt går igenom dagens seglingar. Två varv på kryss-läns bana gäller. Ett arv från CB66Racer om att man får beröra märket röstas på mitt initiativ bort. Känns konstigt att vi icke CB66:or skall rätta oss efter dessa Stock-Car regler, så förslaget röstas igenom på rot av samtliga.

Första start 11.00 gemensam för alla. Dagen till ära är vi tre Carreror och därmed största och enda entypsklass. Lidingö Runt segraren SWE3 Stone Rose har legat på INA Marins bryggor sedan förra lördagen och är därmed enda Carreran som inte ligger i Viggan. Dessutom ställer SWE55 Akela upp. Två Safirer är på plats, liksom en X99:a, två Arcona400, en Dehler36, en CB66Racer inlånad av Mats Victorin och några av hans gastar som normalt seglar en X332Sport, en IF, en Melges24, en Backman21, samt en Multi23 trimaran. In alles 14 båtar alltså. Inte illa...

Det slutgiltiga resultatet finns att beskåda på VBK:s hemsida. Där finns även länkar till ett gäng bilder tagna av David Elmlund som var behjälplig i startfartyget.

Stort tack för en otroligt väl genomförd segling. Hoppas att vi kan bli några till som har förmånen att avnjuta kappsegling under dessa former nästa år. Jag kan inte annat än rekommendera detta arrangemang å det varmaste!

Onsdagssegling 13/5 2009

Äntligen säsongspremiär ombord på ~(Tilde). Efter en intensiv båtrustarvår och ganska mycket segling på 606:an SWE381 Luna Gialla med bas i Islingeviken vid Lilla Värtan var det dags för att besöka gamla jaktvatten i Viggan och på Stora Värtan.

Ombord för kvällen var Magnus på fördäck och Nisse i brunnen. Själv pinnade jag. Nio båtar på linjen för kvällen och vädret enligt Windguru skulle bli 5 m/s N-NO. Ganska bra förutsättningar för att köra första vändan alltså, trots att vi var en man kort. Vi anmälde oss med spinn och seglade alltså med SRS/LYS-tal på 1.21. Bengt i Akela körde med sin trogne gast Magnus på stor och fock och fick SRS/LYS-tal på 1.18.

Omvänd start gällde för kvällen och vi startade 18.42:44 på banvariant 2 (Start-1-4-3-4-3-4-3-4-3-4-Mål). Samtidigt som oss startade J/80:n MK-produkter, som var lite tidiga vid lovartsflaggen på linjen som låg i N-S riktning vid pirnocken. Vi timade starten perfekt vid flaggan och de fick snurra ett varv för att komma in bakom oss. Trist för dem, men idealiskt för oss - bara att trycka gasen i botten på startrakan bort till boj 1 som låg strax S om Tornön. Vi flåsade en CB66 i nacken men kom inte ikapp på väg in från 1:an tillbaks in för halvvind mot 4:an vid pirnocken.

Väl vid 4:an satte vi spinn på babord utan bom och gippade och satte bommen på babord på sträckbog ner mot boj 3. Halvrisig sättning, men det var ju årets första och med en man kort. Dessutom gippsättning, vilket inte är den manöver som man får tillfälle att öva så värst ofta. Fint tryck i blåsan och vi gick direkt på märket utan att behöva gippa. Upp med focken och ner med spinn, men det gick vääääldigt trögt - spinnfallet satt kvar i råttan på masten - nåja, ner kom den, om än lite sent.

På första kryssen gick Akela högt och fint ut på högerkanten för babords halsar, så vi hakade på. Dock började varningsklockorna ringa efter ett tag, och mycket riktigt så började vi närma oss styrbords layline oroväckande snabbt. Vi slår och konstaterar att vi förseglat oss en gnutta. Irriterande, men så blir det lätt när det strular och man får huvudet in i båten istället för att tänka. Det motade lite på väg in och vi klarar märket medan Akela får elda bort sin surt förvärvade höjd och vi kan ta in några båtlängder.

Andra sättningen gick bättre. Samma manöver som tidigare - gippsättning som var helt OK. Fint tryck i mitten av banan, medan CB66:an och J/80:n skär ut på banans högerkant och får lite sämre tryck medan vi går som tåget. Akelas försprång krymper ytterligare.

Vi får ner spinn lite sent igen, men visa av förra kryssens misstag kliver vi in tidigare på långa styrbordsbenet denna gång. Vi håller oss i mitten och försöker gå på vriden medan Bengt går ut på högern igen. Dock inte lika långt, men vi prickar skiften bättre och är nästan ikapp uppe vid märket. Där lägger vi ett stickslag precis akter om honom när vi bedömer att det motar och han inte skall kunna sträcka. Han får kort därefter ett lyft, vi går och står över märket och tappar någon båtlängd. Lite surt efter en så fin kryss, men man kanske inte skall räkna med att lyckas med allt i de skiftande förhållanden som råder på årets första segling.

Tredje sättningen gör vi som de två tidigare - gippsättning och sedan platt på märket. Bengt skär ut på högern och vi prickar ett fint skift rätt in i 90 kvadrat nylon - mums. Vi går dubbelt så snabbt känns det som och ännu bättre känns det när vi konstaterar att vi verkar vara de enda som lyckas dra nytta av det. Övriga i närheten fick kängan precis uppe vid 4:an och har alltså fullt upp med att gippa när smällen kom, så det blir lite kalabalik.

På tredje kryssen går vi in i mitten till en början, men väljer att bevaka och går ut lite lagom på högern i komfortabel ledning. Inget dramatiskt händer, men vi plockar några skift och tappar inte mot bakomvarande båtar.

Sista gippsättningen funkar riktigt bra - övning ger tydligen färdighet - och sista länsen är odramatisk. Nedtagningen går hyggligt och vi rundar upp helt ohotade. Defilering upp till 4:an och sedan för stor och fock i mål med en betryggande lucka till Akela. Därefter X-99 449 (f.d. SAS Institute) och J/80 och CB66. Sen är det storbåtar som dräller in och sist en Multi23 som såg riktigt läcker ut när den sköt fart i byarna på slörarna.

Summa sumarum en riktigt lyckad kväll med solsken och Carreravind. Värtan från sin bästa sida med sköna skift att casha in massor med metrar i om man är på hugget. Stort tack till Nisse och Magnus för att ni ville vara med ombord och få det att se lätt ut. Kanske inte en perfekt segling men det bådar ju gott att vi har lite att ta av inför helgen. Tror att det kan bli riktigt bra när vi får ett par händer, en hjärna och ett par ögon till ombord. Jag är grymt taggad inför Viggan Open.

Vikingarnas Inbjudningssegling 20-21/9

Prolog:
Efter en ganska livlig maildiskussion på Carreraförbundets maillista kom vi till slut fram till att de i Carreracupen avslutande två seglingarna som brukar gå ute vid Rastaholm på Ekerö i Mälaren denna säsong skulle ersättas av Vikingarnas Inbjudningssegling vid Stora Hundudden ute på Djurgården. Det bestämdes även att vi skulle segla utan spinnaker i det ädla syftet att attrahera nya båtar som inte är så vana till kappseglingsbanan. Med besättningen i ryggen försökte jag övertyga övriga om att vi skulle köra med spinnaker om det skulle vara cupsegling. Detta hade ingen inverkan, och det beslutades att vi skulle köra utan spinne. Efter viss tvekan beslutade vi oss för att dyka upp i alla fall, och inte vara surgubbar.

Jag klev upp vid sexrycket på lördagsmorgonen för att transportera Tilde från Viggan till Hundudden, vilket beräknades ta c:a två timmar för motor. Jag lade ut från Viggans hamn strax innan sju och anlände strax innan nio. Plockade upp Jonas och Nisse, som var helgens besättning, på bryggnocken, efter att ha dumpat av en NF som begärde bogsering pga soppatorsk ("jag trodde att det skulle räcka med en tank hela sommaren") från Fjäderholmarna.

Tiotalet Folkbåtar startade som första klass, LYS<1.12 andra start och LYS>=1.12 och vi Carreror som tredje klass, samt F-18 som bålgetingar i ytterloop runt allihopa som fjärde klass. Lite märklig startordning, eftersom det ju brukar bädda för jobbiga situationer mellan klasserna när långsammare båtar hinns upp av snabbare, vilket också blev fallet.

Första seglingen:
Vi kom iväg bra nära läflaggen efter att ha gjort en babordsapproach, slagit och halvvindat längs linjen och lovat upp, medan resten av fältet klumpade ihop sig uppe vid startfartyget. När vi vek in för babord var vi klart först av Carrerorna, och höll och drygade ut den ledningen ganska rejält. Helt ohotade in på målrakan som bestod av kryss i högervriden och avtagande vind. 100 meter från mållinjen är det i stort sett vindstilla och vi inser att vi hållit väl mycket till vänster och tappat högerkanten där den nya vinden kunde förväntas fylla i från Värtahamnen, vilket den också gör. Viktor i Stone Rose, som vi räknat bort helt (hur vi nu kunde göra detta är ju såhär i eftertankens kranka blekhet totalt obegripligt) ligger längre ut på högerkanten och får ett fritt spår med fräsch vind medan vi ligger 10 meter från mållinjen och guppar. Ganska tungt när han går om oss tillsammans med en klase andra båtar, men vi lyckas i alla fall hålla övriga tre Carreror bakom oss. Läxa nummer 1 - Fritt spår och hålla kanten där man förväntar sig att ny vind skall komma ifrån.

Andra seglingen:
Vi roterar rorsman och Jonas får förtroendet. Starten tar vi mitt på linjen då övriga verkar ha förkärlek till startfartyget även denna gång. En A35:a (Archambault?), bekant från i våras i Viggan förresten, vägrar att flytta på sig på startlinjen för SWE40 Razzmatazz som fastnar mellan denna och SWE79 Blondie. Hårda ord och kalabalik, vilket A35:an senare blir diskad för, gör att vi kommer loss riktigt fint igen på vänsterkanten. Vi håller resten klart bakom oss hela seglingen utan större dramatik.

Tredje seglingen:
Det är dags för Nisse att pinna. Vi gör ett försök att återupprepa föregående succestart i lä, men Razzmatazz är upplagda på att göra samma sak, så det blir lite tuppfäktning på linjen och vi gasar på lite för långt och får gippa och gå tillbaka för babord, då hela flottan kommer för styrbord. Bara att bita ihop och ducka hela gänget alltså. Enda trösten är att Razzmatazz fastnar när de försöker slå sig in vid babordsflaggen. Vi får ett fritt spår ut på högerkanten, där det även verkar fylla i lite mer än på vänstern där resten av gänget håller till. Vi rundar först och håller ledningen komfortabelt in i mål.

Vi leder på fyra poäng med serien 2-1-1 inför dag två före SWE3 Stone Rose (1-3-2), SWE79 Blondie (4-2-3), SWE40 Razzmatazz (3-4-4) och SWE66 Shere Khan (5-DNS-DNS). Jobbigt läge för mig när gastarna spikar och jag själv missar öppet mål...

Fjärde seglingen:
Andra dagen är det spegelblankt och AP:n åker inte oväntat upp. Det fyller i från ost efter någon timme och startlinjen läggs nära hamnen.
När seglingarna så skjuts igång och det är vår tur verkar vinden vara utdöende igen. Vi beslutar oss för att inte ge oss in i smeten för att ta en plats på linjen och riskera att dö i luftbubblan runt alla båtar, utan lökar lite för att kunna komma med fart i andra led vid startfartyget. Vi lyckas ganska bra, men den gode Viktor har samma uppsåt och bättre fart bakom oss och ser ut att vara på väg om i lovart på ren inneboende blyenergi. Han viker dock gentlemannamässigt över på babord precis lagom för att vi inte skall drabbas av syrebrist, och vi får ny vind precis därefter. Blondie var tidiga över linjen medan Razzmatazz får fin skjuts längst ute på vänsterkanten. Blondie strax till höger och något bakom dem.
Vid första rundningen är vi knappt men ofrånkomligt sist i flottan, men kan ta oss förbi Blondie vid separationsbojen. Vi kämpar oss förbi även Razzmatazz och Stone Rose och leder vid andra kryssrundningen och lyckas hålla alla bakom oss och dryga ut till en rejäl ledning inför sista länsen. Vi väljer att gå ut på vänsterkanten (med näsan mot vinden) trots att vinden verkar vrida åt höger när det fyller i, och mycket riktigt så fyller den i på högerkanten där de andra tre gippat ut direkt efter rundningen. Vi gippar in mot mitten för att bevaka och möta vinden och får åka i hela fältets vindskugga hela vägen ner. Efter att ha gnagit ner naglarna till knogarna får vi till slut runda upp, fortfarande i ledning, men inte längre så komfortabelt. De andra fastnar i villervallan när hela fältet skall runda samtidigt vid läbojen medan vi kommer loss fint ut i den nya vinden på högerkanten. Razzmatazz som ligger sist slår tidigt ut på vänstern, och Stone Rose och Blondie fortsätter ut på högerkanten med oss, vilket känns bra. Vi slår in mot mitten och inser att Razzmatazz gått lite väl bra på vänsterkanten medan det verkar lätta ur på högerkanten samtidigt som det vrider mot (allt enligt boken alltså...). De utgör dock aldrig något riktigt hot, men går i alla fall om både Stone Rose och Blondie, så helt ofarligt var det inte. Vi spikar i alla fall till sist efter en riktig kämpainsats och en skön uppsegling från sista plats, trots att det var darrigt emellanåt.

Det dör ut igen och det blir ingen femte och sista segling. Man blåser av kalaset 14.30 och vi går in och fikar innan prisutdelningen 15.30. Ganska skönt att få avsluta säsongen med en förstaplats med den fina serien (2)-1-1-1=3p. Andraplatsens förbannelse som plågat oss under säsongen är bruten. Tack Nisse och Jonas för en väldigt kul helg och säsongsavslutning ombord på Tilde, och tack till konkurrenterna för motståndet. SWE3 Stone Rose blev tvåa på 1-3-2-(3)=6p, SWE40 Razzmatazz trea på 3-4-(4)-2=9p, SWE79 Blondie fyra på 4-2-3-(OCS)=9p och SWE66 Shere Khan femma på 5-DNS-DNS-(DNS)=17p.

Epilog:
Trots runda löften från åtminstone fyra eller fem båtar om att de visst skulle dyka upp bara det inte blev spinnaker så kom alltså en ny båt förutom de vanliga. Ganska skralt facit tycker jag. Att köra utan spinnaker verkar inte locka fler båtar tycker jag det verkar som.

Onsdagssegling 20/8

Sydlig vind 5 meter avtagande utlovat på Windguru. 17.30 kommer den för Augusti sedvanliga dagliga regnskuren och gjorde mig ytterligare tveksam till att köra kvällens onsdagssegling, men eftersom Stefan var så entusiastisk och ville köra trots att vi bara var två och således rimligtvis bara kunde köra stor och fock, bet jag ihop och packade pick och pack och begav mig ner till hamnen och anmälde oss.

Väl på plats visade det sig att Bengt i SWE-55 Akela hade tänkt köra spinn på tre man, men han ändrade sig när vi sa att vi skulle köra utan spinn och ändrade sin anmälan till stor och fock också. Starttid 18.41:11, LYS-tal 1.18. Bana 3 valdes pga boj 3 närmast Bastuholmen hade slitit sig och alltså fanns inte det banalternativet, vilket hade varit det naturliga under rådande förhållanden.

Start längst upp i lovart på linjen i vinden som var 4-5 meter rätt sydlig. SWE-55 startade i lä ungefär mitt på linjen precis på skottet, vi något sena, kanske 5 sekunder.

Första halvvinden klarar Akela sig och rinner iväg i lä pga att de låg ett hack framför oss tack vare deras exceptionellt vältimade start. Vi rundar boj 1 vid Tornön 5 sekunder efter dem.

Andra halvvinden hamnar vi på deras häckvåg på väg in mot boj 4 vid piren och kommer inte ifatt, utan tappar snarare ytterligare fem sekunder.

Första kryssen slår Akela direkt över till styrbord, medan vi fortsätter upp till startlinjens babordsflagg innan vi slår. Vi får där fritt spår och sträcker upp till märket, vilket inte Akela gör, och vi går om med en marginal på 10 sekunder. Efter lovartsrundningen är vi lite ouppmärksamma och håller på att klippa CB66:an som inte har klarat märket och kommer in från babord. Vi har stirrat för mycket efter Akela, så vi har bommat att de kommit ikapp också. Klantigt, men lätt hänt när det blir lite mycket annat att hålla reda på.

Första undanvinden blir en slör för babord där vi tappar lite på Akela, antagligen pga att vi är lite för hårt skotade i storen hela benet.

Andra kryssen blir en kopia på första, och Akela som gått ikapp lite på undanvinden tappar igen när de slår direkt efter rundningen. Vi har överlägsen båtfart både i höjd och fart på kryssen verkar det som. Vi tuggar även om Novan på detta ben.

Andra undanvinden är relativt händelselös. Vi går dock om Expressen vid lärundningen eftersom vi stressat upp dem mot lovart och de gör en risig rundning och lämnar hela innerspåret öppet. CB66:an är uppe och nosar vid rundningen, men de kommer inte om utan slår direkt efter rundningen.

Tredje kryssen går vi återigen upp till startlinjens babordsboj innan vi slår eftersom vi bedömer att Linjetten och Avancen stör spåret direkt upp från rundningen. Vi lyckas gå om båda dessa strax innan lovartsrundningen.

Sista undanvinden möter vi Mycat:en och har fullt sjå att hålla undan för dem. Vi lyckas slinka mellan dem och Novan med nöd och näppe. Det är riktigt svårt att bedöma så snabba båtar i puffig vind där de ändrar hastighet så snabbt. Linjetten kommer upp i ytterspår vid rundning och börjar gorma om att vi har tillräcklig plats vid märket för att runda och vi håller på att kollidera, men det reder sig. Ur min synvinkel är det han som etablerar överlapp från klart akter om inom två båtlängder, och alltså inte har någon luffningsrätt. När han dessutom väljer ytterspåret har han inget att säga till om vad gäller vår rundning. Vi tar dock ut svängen och gör en tight rundning.

Målrakan går vi på babord tight mot bojen och Linjetten får vår skitvind upp mot linjen. De slår tidigt och vi gör också ett stickslag innan vi kan slå in och över linjen som andra båt över linjen efter CB66:an.

Resultatet över linjen håller i omräkningen också. 1:a blir CB66:an Occam's Racer, 2:a SWE-28 Tilde, 3:a Linjett 33:an, 4:a Avance 24:an Joystick, och 5:a SWE-28 Akela.

Tack till Stefan som inte vek ner sig trots att han hade tight att hinna efter sonens hockeyträning och att vädret strax innan start inte visade sig från sin bästa sida. Med facit i hand blev det en riktigt trevlig kväll, och resultatmässigt var det ju helt OK också, även om jag börjar bli hjärtligt trött på andraplatsen nu...